Nu åker hela familjen iväg på semester i Norrland.

Känns skönt med ett litet miljöombyte och jag hoppas att myggen inte är allt för många däruppe. Både för min och för hundarnas skull. Kanske mest för hundarnas. Det finns inte mycket päls på Boxermagar.

På återseende!!!

Två gånger en vana...

Jaha, nu har vi  ute ännu en gång och tävlat. Det gick inte alls bra. Hon var allmänt okoncentrerad och disträ, ville mest lukta på vad vinden hade med sig och fick dessutom värsta kliatacken under platsliggningen och nollade därmed momentet . 

Redan i början av veckan började jag ana ugglor i mossen att Nellie var på väg att föda. Lagom till helgen var hon mamma och alla vet ju att mammor har ett stort ansvar, att göra det mammor ska. Dock tyckte jag att hon var en ovanligt glömsk mamma, då hon faktiskt bitvis "glömde" sitt barn och var nära sitt vanliga jag. Dock kom hon in i rollen till lördag, då hon inte ville äta eller gå ut. Hon ville hellre ligga som en liten kanelbulle i sängen eller i någon grop hon grävt.

Lydnadstävling

På plats fick hon hälsa på alla så att det skulle vara avklarat och efter lite väntan på lottning var det dags för platsliggning. Redan på väg till planen kände jag att hon hellre vände sig mot utställningsplatsen istället för att vara i position med mig. Vi var fem hundar och Nellie var nr4. Vi ställde oss och la ner dem. När jag gick iväg och vände mig om kändes det ok. Hon låg ganska snett (mot vinden såklart), men låg. Efter ca 30sek började det klia på Nellie och hon kliade då tillbaka. Åh vad hon kliade och kliade, trodde aldrig att hon skulle sluta. När hon var klar så satt hon såklart upp, men satt på sin plats i alla fall. När testledaren sa att det var dags att återvända till hundarna tänkte jag att en femma kunde vi kanske få. Men några meter ifrån henne, rusar hunden bredvid upp och möter sin matte. Nellie reagerar på rörelsen genom att ställa sig upp...grrr där kom första (av flera) nollan.

När vi skulle köra tandvisningen då ballade Nellie ur och var jäkligt jobbig. Domaren tog det bra och efter en stund fick jag Nellie att faktiskt sittandes låta sig tittas i munnen. Vi det laget var jag måttligt glad och kände inte så stor lust till att gå in på planen igen. 

Ja, det var inte så mycket att göra än att gå in och göra sitt bästa. Jag kan ju med lätthet säga att jag gjorde mitt bästa i alla fall. Nellie? När hon väl var på g, då presterade hon ganska bra, men jag fick jobba löjligt mycket för att hon skulle vara med mig. 

Bianca filmade nästan hela lydnaden och man kan tydligt se att Nellie har fokus på något utanför planen (uställningsplatsen och diverse vänner). Det var två viljor med olika mål som möttes och ärligt talat vet jag inte vem som gick därifrån som vinnaren.

Tröstande är att förutom den lilla detaljen att jag behöver bråka med henne om vilket håll hon ska hålla huvudet, så såg det ok ut. Hon är glad och på g. Bitvis ser det riktigt bra ut och hon la ju aldrig av med något. Både domare och testledaren tyckte att linförigheten bitvis såg riktigt bra ut och domaren sa att poängen hade blivit högre om jag inte pratat med henne i början. Men jag kände att det var bättre att få sämre poäng än att hon helt går ur linförigheten, då hade jag nog lämnat henne på planen och åkt hem. Resultatet kan ni se här

Äh egentligen ska jag väl inte spy så mycket galla över vår eller Nellies prestation, då vi inte riktigt är på topp eller på senaste tiden inte tränat med störning. Till och med jag måste erkänna att hon är skendräktigt och just nu väldigt påverkad av den. Jag försöker tänka på att jag får inte mer än vad jag ger och när det kommer till lydnaden har jag på senaste inte gett så mycket...

När vi var klara fick hon gå till Biancas tält och där låg hon och sov som en liten kanelbulle hela dagen. Kul var att Susanne och Rosso debuterade på samma tävling. De fick hela 144p (?) och hade säkerligen fått ännu mer om inte två hundar hade gått upp och börjat bråka under hans plats och att han blivit störd av en Collie som satt vid planen. Han har varit med om en hund som attackerat honom på en appellplan som skapat endel osäkerhet. Dessutom blev tävlingens bästa lydnadsboxer Martina C med sin Boxplay Allaround Player "Lisa", ett jättegrattis till er. De fick dessutom sitt andra första pris. Elinor och Lena tävlade dessutom trean före oss och trots att det inte blev något första pris så var de nog båda ganska nöjda med deras insats. 

Utställning

Resten av dagen var det utställningen som gällde. Jag hade varit smart att inte ställa Nellie. Domaren var i frikostig med tvåorna och snål med Ck och trots att det lättade upp när det var dags för tikar, så hade jag nog inte pallat med vår första tvåa den dagen.

En av fyra (tror jag) Ck som delades ut i hanklasserna fick Joannas Povel, som såg så fin ut för dagen. Och han var så söt i ringen. Jag och Joanna stod vid ringside och Povel stod med Helena (?) och först så verkade det som om han inte brydde sig om oss, men sen så såg han mig sitta och dricka fanta och då lyste han upp och höll nästan på att dra ut Helena ur ringen .

Enchanters Pärlans Povel, CK och placerad bästa hane.

Blair var anmäld till Öppenklass och Bianca hade frågat mig om jag ville ställa henne? Såklart! Jag tycker ju faktiskt att det är riktigt kul (på något konstigt sätt) att ställa. Och ju fler chanser jag får, ju bättre blir jag. Nu var Blair relativt lättställd och efter några springförsök fick hon en etta. Dock blev det inget Ck i konkurransen, men hon fick bra kritik. Fick även chansen att ställa Elinors fin, fina Aura i championklass. Vi kände direkt att domaren inte var så intresserad av oss, så vi gjorde så gott vi kunde. Aura som brukar ställa sig själv, var för dagen ganska trött efter kennelläger så jag fick arbeta lite för att få henne att stå. Men det var kul var det ialla fall...

Som vanligt är det bästa med utställning alla trevliga människor, fina hundar och mysiga vänner. Mats och Ulla var där och det var kul att få prata med dem. Det var dessutom kul att tävla i trevligt sällskap och kändes skönt att höra uppmuntrande ord när det inte gick så bra. Anna och Buffy var även där, så lite Buffymys hann vi även med. Innan jag och Bianca åkte hem fick jag en löjligt tung present av Anna. Hon är tokig hon. Dock känns det skönt att ha någon som alltid trott och kommer att tro på vad jag och Nellie kan...

Många knop blir det inte på dagarna eller på kvällarna för den delen .

Har blivit endel icke hundgöra som tagit mycket av min tid. Försöker tänka positivt inför Hallstahammar, men skulle inte ljuga om jag säger att jag är en anings nervös inför tävlingen. Har blivit mest lek med några moment och det har väl fungerat ok, men det jag mest skulle behöva träna på har uteblivit då jag inte orkat träna med störning i 30graders värme. Dock hann vi med en liten tränings och bad träff med Bianca igår. 

Planen var att träna platsliggning med störning och kolla lite på kontakten med mig och Nellie på en helt ny träningsplats. Det gick ok. Läggandet verkar vara obefintligt  och kontakten var det lite sisådär med. Dock gick platsliggningen bra. Bianca och Nike gick lite runtomkring mellan mig och Nellie. Visst tittade hon med lite väl lång hals, men hon låg still. 

Efter ha suttit ett tag vid planen och pratat med lite människor gick vi iväg för att bada. Vi var på Tyresö Bk och den klubben ligger vid en jättefin sjö. Bara några hundra meter hittade vi en bra plats för oss att bada på. Av hundarna var det bara Blair som höll oss sällskap på djupt vatten, Nike och Nellie höll sig vid vattenbrynet. En perfekt avslutning på en mysig kväll.

Nu satsar vi på att vila oss i form tills söndag

Det har ju faktiskt bara gått en vecka efter vår debut i Lk1 men det känns som en månad. Är fortfarande supernöjd att jag vågade tävla och ärligt talat så suger jag ännu på karamellen . Nu är det dock laddning inför Hallstahammar som gäller, då vi tävlar ettan en gång till. Men ärligt känner jag mig inte sådär jättesugen. Det är ju så svårt att få till bra träningspass när det är så varmt. På kvällen är jag för seg och på morgonen för trött. Men jag har en liten plan för att se hur vi ligger till. Vi är många Boxer som ska tävla, så det ska bli riktigt kul.

Utställning

Idag trotsade jag och Maria värmen för att åka till Örebro för officiell uts för Nellie och debut för Stella i valpklass. Både Nellie å Stella var riktigt morgontrötta, så till vår förvåning däckade båda i bilen och sov hela vägen till Örebro. Vi hann just så pass att ställa upp bur och kissa hundar innan det var dags för Nellie att gå i Öppenklass. 14 Boxer var anmälda allt som allt. "Målet" för dagen var att få vårt efterlängtade CK. På officiella utställningar har Nellie fått sina ettor men inte så mycket mer. Har varit ok ändå (hon är ju finast oavsett) men något extra med sig hade varit kul. 

Bilderna kommer från Maria N

Mycket spännande med Maria utanför ringen. Precis lagom för att ge henne något att titta på.

Idag var det Nellies dag och inte nog med att hon fick vårt (eller kanske mitt) efterlängtade CK, hon blev även Bästa tik och BIM. Jag hann inte riktigt med i svängarna, då vi inte var så många. Dock hann jag bli mycket glad i alla fall. Mot hanen hade vi nog inte någon chans då Nellie (som vanligt) sprang som en kratta .

Tur att man har koll på vilken sida man ska stå på
(flera gånger kom jag på mig själv att stå på "fel" sida)

Efter ha firat ett kort tag var det dags för Stella. Briard gick direkt efter Boxer och det var bara en liten hanvalp innan Stella skulle in. Vi hann inte riktigt springträna innan vi gick in i ringen, men Stella är så duktig på både att stå och bli hanterad så det skulle nog gå bra ändå. 

Hon var jätteduktig i ringen!

Woodlooks Kiss from a Rose "Stella" 4-6mån HP, tvåa bästa tikvalp.

Stod som ett litet (hårigt) ljus och brydde sig inte ett dugg när domaren kom och kände och klämde. Springandet gick inte lika bra. Bitvis så såg det ok ut, men med lite träning så kommer hon glänsa i ringen. Ett HP blev det i alla fall och en super debut för fin, fina Stella. 

Vi träffade även på Marie med Ozzy. För dem gick det också bra, de fick med sig ett CK, klassvinst och 4bästa hane, grattis!

Bäst att se och uppleva var hur fint Nellie och Stella trivdes med varandra. Från första minut var det de två mot världen. Nellie var lika glad i Stella som Stella var i Nellie. De gick jättefint ihop i koppel och var allmänt goa och glada. En mycket trevlig dag som gav mer än jag trodde skulle kunna ge.

 Liten och stor......än sålänge.

Vi väntar med att berätta för Nellie att hon snart kommer att var den lilla av dem två

Tack Maria för trevligt sällskap....

Nu är det avklarat...debut i lydnadsklass 1 och mitt livs första tävling .

Ja någon gång ska vara den första och jag kan ju redan nu berätta att något 1.pris blev det inte. men väl en helt ok genomförd debut. Med fullt pott på platsen och tandvisningen. Efter att platsliggningen var genomförd kändes det riktigt spännande att sitta och vänta på sin tur...

Vi hade varit och tränat lite på klubben på torsdagen och det gick käpprätt åt skogen. Nellie var inte alls med och ville inte göra någonting, förutom möjligtvis ligga ner. Efter jag blivit lite grinig och försökt ännu en gång att utföra några moment på planen (utan att lyckas) la vi ner träningen och gick över till klubbens fina agilityhinder. Bianca visade oss lite hur man skulle kunna introducera Nellie inför några hinder och både Nellie och jag gillade läget. Förstår verkligen varför det är så många som gillar denna sport.

Så med förra träningen i åtanke, kändes det som om det kunde gå hur som helst på plan när det kom till den individuella delen. Hade pratat lite med Åsa H, som skulle tävla lk2. Hon påminde om att ha kul på planen och speciellt om det är första tävlingen, se till att hunden får en sån "trevlig" erfarenhet av situationen som möjligt. Kändes skönt att bli påmind om att det inte bara gäller att prestera, utan även att ha kul.

Vi var nr 5 och efter platsliggning fick Nellie ligga en bit från planen tillsammans med Blair i skuggan och ta det lungt. Med sommarens varmaste dag och gassande sol ville jag inte att hon skulle göra av med mer energi än nödvändigt .

När vi sedan gick mot planen kändes helt ok, inte direkt på eller av, men väl med mig. Stod och laddade henne lite innan de ropade upp vårt nr och så gick vi in.

Vi startade ganska illa med en inte så koncentrerad Nellie, som vid starten inte riktigt förstod vad hon skulle göra. Under linförigheten gick det väl ok. Jag kände mig ganska virrig, pratade i tid och otid med henne, gick åt vänster när jag skulle gå åt höger. Nellie försökte hänga på så gott hon kund. Läggande under gång gick inte alls (0). Hon förstod inte vad vi skulle göra, utan följde med mig lite osäkert. Där någonstans fick domaren påminna mig om att stoppa undan kopplet och inte gå med det i handen  och så tyckte han att hon fogåendet gick ju så mycket bättre utan koppel . Inkallning gick jättebra. Hon satt fint och väntade på mitt kommando och hade hög fart in med en liten bromssträcka. Där fick jag även chansen att belöna med lite klapp och bus för fint utförande. Ställande under gång var även där samma som läggande, att hon inte riktigt visste vad vi skulle göra. Fick dra till med ett DK, men hon ställde sig och vi gjorde ett fint avslut. Domaren sa att hade jag bara sagt kommandot så att hon hört det, hade hon nog ställt sig vid första kommandot . Sedan var det apporten som gick jättefint, ingen tvekan till att ta den och höll den ok. Kändes som hon var på väg att släppa den, men lyfte upp huvudet och då stängde hon munnen ordentligt och vi avslutade bra. Hopp över hinder var inga problem. Nellie satt fint och väntade och på mitt kommando hoppade hon snabbt och snyggt över och gjorde en fin ingång .

Förutom att jag var en aningen vimsig och att det kändes som om alla kunde se hur nervös jag var, var det en härlig känsla att vara inne på plan. Trots en liten Nellie som inte riktigt var på g, utförde hon momenten när hon väl förstod vad jag ville.Tävlingen gav i alla fall mersmak och positivt är ju att många av missarna stod jag för. Det här med att visualisera och lägga upp en "gameplan" är nog något jag borde satsa på...

Se protokoll här

Håller på och lär mig PS. Går ganska långsamt, då jag hinner glömma det jag "lärt" mig förra gången. 

I morgon blir det lydnadsträning med Bianca...

Detta har vi gjort idag...

Igår åkte vi till DTBK, för att träna lite lydnad. Förutom att Nellie gjorde en runda under platsliggningen , gick det bra för oss. Men det hann bli ganska varmt under de få timmar vi var där, så när vi var klara bestämde vi oss för att åka och bada. Biancas GPS hade hittat en badplats ganska när, perfekt. Dock verkar den strunta i om vägen till badplatsen är tillåten för alla att köra på. Så efter ha funderat lite, bestämde vi oss för att åka till Skavlöten och försöka hitta något ställe för hundarna att bada på och det gjorde vi. Alla hundar badade och Nellie vara nära på att simma för att få tag på bollen. Jag tror att bara hon får på sig en flytväst så kommer hon att våga simma. Kul med en riktig heldag... 

Nellie piggnar på sig mer och mer, men vi kommer att ta vidare prover på torsdag för att utesluta någon infektion i kroppen som skulle kunna påverkat henne...

Ja från botten till något som efter den senaste veckan skulle kunna likna toppen.

Svårt att röra sig med närgången teknologi.

Efter ha totalt deppat ut igår och på dan idag (efter att Nellie inte velat göra någonting som matte ville att hon skulle göra) Ja, förutom att äta då, känns det nu i kväll mycket bättre.

Så fort som västen togs av blev hon mirakulöst mycket mer villig att röra sig .

Innan vi lämnade tillbaka västen, kom Maria, Peter förbi med Stella för att jag ville få registreringar på Nellie när hon var upphetsad och anfådd. Nu blev hon inte så anfådd, utan mer busig och busade runt med Stella. Tror att hon insåg att det var en valp och några gånger sa hon till när hon tyckte Stella var för närgången eller "oförskämd". Stella trivdes som fisken i vattnet med både stor och liten Boxer.

Det var en anledning till varför det känns mycket bättre idag. Den andra anledningen är, efter ha "tvingat" henne att gå till stranden levde hon upp och höll på med allt ifrån bus med Dexter till gräva efter rötter. Vi gick dessutom igenom några moment i Lk1 och det gick jättebra. Hon har blivit så duktig. När vi sedan gick hem gick det på nått sätt mycket lättare och fortare för Nellie att röra sig. Ja, det kommer väl kännas uppåt tills nästa nedåt och så kommer det nog vara tills vi vet vad det är som händer vår allas lilla älskling .

 
En gullig "tjock" rumpa...

Trevlig midsommar till er alla där ute. Själv ska jag sitta klistrad vid telefonen i väntan på samtal från vetten...

Faan vad livet suger just nu.
Tycker mig se det mesta i livet utifrån den ljusa sidan, men när det kommer till hundarna har jag verkligen inte den förmågan. 

Nått är det med Nellie, hon är inte alls som vanligt som jag skrev i förra inlägget. Efter snart en och en halv veckas vila tycker jag inte att hon piggnat på sig nämnvärt. Mentalt (förutom "piggheten") är hon som vanligt, men orken?! Den är som bortblåst. Är som om hon skulle ha åldrats tio år eller så. Flåsar, lunkar, kan eller vill inte leka med Dexter. Blir fortfarande mycket glad i människor och hundar, men Nellies "100knyck i sekunden sprallighet" är borta. Dessutm gick hände det över en natt.

Var hos vetten idag och på grund av flåset har vi besökt en hjärtspecialist. Först diskuterade vi allt förutom hjärta som ex livmoderinflammation, borrelia eller liknande och skendräktighet. Vi kollade även Nellies ögon, då jag fått för mig att de blivit större eller nått. Nellie har inte haft ont (som vi märkt) eller någon feber. Äter som en gris och blivit fet. Hon var lite svullen runt midjan och jag trodde det var livmodern eller äggstockar. Men vetten sa att hon vara var tjock , fin och stilig men lite tjock.

Efter endel om och men så beslutades det i ett första skede att kolla upp hjärtat, då hon bitvis enligt mig har haft svårt med andningen och varit lite blek om tandköttet. Hittills ser allt "jättefint ut"och  "ett riktigt bra hjärta" men jag slog på stort. Hon har nu fått på sig ett EKG som hon ska ha på sig i 24timmar som registrerar hjärat, det ni . Tänk vad man gör för sina små. Kan ju säga att det inte var billigt men, men...

Så livet går lite på sparlåga och vi fortsätter att ta det lugnt...

Jag hade anmält mig till Örebro, men nu när de har rakat henne på fem ställen blir det nog inte någon utställning. Fin är hon, men inte så fin att hon lyckas komma undan med fem kala fläckar på kroppen. Håller dock fortfarande tummarna att det hinner växa ut, då jag ändå ska dit och ställa Stella. Om ni inte förstått det än? Är det genom henne jag ska få utlopp för mitt behov att jämföra, mäta, peta, peka och ställa hund...